Göteborgs Universitet
Centrum för konsumtionsvetenskap
Forskningen vid CFK bedrivs utifrån konsumentperspektiv genom tvär- eller mångvetenskap utifrån tre kärnkompetensområden som även är forskningsprogram: konsumtionskultur, konsumtionsekonomi och konsumentpsykologi. Dessutom finns ytterligare fyra forskningsprogram design, hållbar konsumtion, nya marknader samt mat och hälsa där kärnkompetenserna integreras. Mer information om de olika forskningsprogrammen och de forskningsprojekt som ingår i programmen kan nås via menyn till vänster eller länkarna nedan.
Högskolan i Borås
Institutionen för pedagogik är hemvist för beteendevetenskapliga ämnen och lärarutbildning. Institutionen erbjuder idag förskollärarutbildning och grundskollärarutbildning 1-7 (inriktning ma/no respektive sv/so) samt utbildning i ämnena pedagogik, psykologi, sociologi och kulturförmedling.
Vid institutionen har dels en kollegieorganisation skapats, dels har ett antal olika forskningsprojekt initierats. Institutionen har idag fyra vetenskapliga kollegier:
Arbetsvetenskapliga kollegiet, inriktning arbetslivspedagogik.
Kollegiet Barns olika lärandemiljöer.
Kollegiet Socialisationsperspektiv på pedagogiskt arbete
Ämnesdidaktiskt kollegium (under uppbyggnad).
I anslutning till dessa kollegier har tre forskningsmiljöer etablerats; Arbetsvetenskap med inriktning mot arbetslivets pedagogik, "Barns inlärningsmiljöer" samt "Lära till lärare".
Högskolan på Gotland
Högskolan på Gotland
Flertalet av Högskolans lärare samt ett flertal forskare bedriver forskning inom en rad för Högskolan betydelsefulla ämnesområden inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, och teknik. För närvarande är forskningen starkast inom ämnena arkeologi, biologi, byggnadsvård, etnologi, företagsekonomi, historia, konstvetenskap och kulturgeografi. Den övervägande delen av forskningen finansieras av externa medel från forskningsråd, stiftelser och EU. Forskningen vid Högskolan är i många fall ämnesövergripande och bedrivs i nätverk med forskare vid andra svenska och utländska universitet och högskolor.
Linköpings Universitet
Institutionen Tema Barn
Forskningen omfattar både barn och barndom, dvs både forskning om barn som aktörer och forskning om barndomens olika innebörder i olika kulturer eller historiska perioder. Med barn avses i vid bemärkelse personer i den yngsta generationen (i generationshierarkin: barn, föräldrar, far- och morföräldrar, osv). Både barn och barndomsforskningen berör därför också ungdomsåren.
Ett stort forskningsområde berör demokrati, medborgarskap och barns röster i institutionella samtal. Forskning om kamratgrupper och kamratkulturer i barnomsorg och skola utgör ett annat stort område. En annan stor forskningsinriktning gäller barns symbolvärldar och föreställningsformer. Barn och barndom är förankrade i kulturellt bestämda hem- och familjeformer. Flera projekt problematiserar familjebegreppet genom studiet av barns tankar om framtida familjer. Åtskillig forskning berör barn och handikapp, antingen i ett nutidsperspektiv eller historiskt sett.
Vad som kännetecknar barnforskningen vid filosofiska fakulteten är att den är utpräglat tvärvetenskaplig. Flertalet projekt befruktas av impulser från mer än ett disciplinärt område. Några sådana återkommande kopplingar för många projekt är historia och social forskning, liksom beteendevetenskap och diskursforskning.
Institutionen för kultur och kommunikation
Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) omfattar en bred verksamhet inom humaniora och estetiska ämnen. Vi rör oss inom hela registret reflektera – kommunicera – gestalta. Det rör sig om alltifrån kommunikation på en rad olika språk till gestaltning i olika material. Litteratur, musik, religion, konstvetenskap och visuell kommunikation, utomhuspedagogik… Det är några av de ämnesområden IKK erbjuder. Till flera av ämnesområdena finns också möjlighet till fortsatta studier på masters-och doktorandnivå. Det gäller exempelvis språk och kultur, etik och identitet och pluralism.
Lunds Universitet
Etnologiska Institutionen
Vid Etnologiska institutionen i Lund bedrivs forskning inom många olika områden och med olika inriktning. En gemensam utgångspunkt är dock förståelsen av kultur som en läroprocess, ett ständigt pågående kulturbygge. Generellt sett kan man säga att intresset riktas mot vanor och världsbilder, livsvillkor och föreställningsvärldar i skilda sociala miljöer och epoker. Traditionella uppspaltningar i nutidsstudier och historisk forskning, i samhällsanalys, föremålsstudier eller folkloristik utgör inte, som tidigare varit fallet, tydliga skiljeväggar mellan olika forskare. Det förbisedda och till synes alldagliga, liksom ett intresse för hur människor skapar, brukar och förändrar kulturella former, är något som förenar oavsett ämne. Något förenklat kan man säga att att det är detta kulturanalytiska perspektiv som som håller samman forskare som studerar 1800-talets bönder, 1930-talets folkhemsbyggare eller dagens invandrarungdom.
Musikhögskolan i Piteå
Musikhögskolan i Piteå
På högskolan forskes der generelt indenfor det musikfaglige område. Aktuelle forskningsprojekter som omhandler børn er "Rockmusik och skola" og
"IT som musikpedagogiskt verktyg".
Stockholms Universitet
Centrum för Barnkulturforskning
Sommaren 1980 inrättades vid Stockholms Universitet ett särskilt organ med uppgift att befrämja kunskap i ämnet Barnkultur. Det är Centrum för Barnkulturforskning.
Med "kultur" förstås alla manifestationer, uttryck och formuleringar av människans (den unga människans) försök att komma till rätta med tillvaron och med sig själv gestaltade med olika medel: lek, ord, bild, musik, dans osv.
Barnkultur innefattar således ett synnerligen vidlyftigt problem- och kunskapsområde som grovt kan uppdelas i a) kultur av barn, b) kultur för barn.
Centrum för Barnkulturforskning vill vara ett betjänande organ, en länk mellan alla som arbetar med kunskapande inom ämnet.
Vi vill främja och förmedla kunskap om vad, hur och varför barn gör som de gör när de växer in i tillvaron och vad, hur och varför de vuxna gör som de gör, när de utger sig för att stimulera denna naiva livsinstinkt.
Vår önskan är därmed att på sikt kunna grundlägga ett aktionsinriktat och pragmatiskt kunskapssökande och att med denna kunskaps hjälp försöka bidra till bättre rutiner att höja barns förmåga att artikulera sina tankar och känslor så att de bättre kan förstå och bemästra sin verklighet.
Pedagogiska Institutionen
Tema: Barn, ungdom och kultur
Här studeras barns och ungdomars utveckling i olika pedagogiska omsorgsformer, uppfostran i kulturellt och kontextuellt perspektiv samt samhälleliga influenser på socialisationsprocessen. Kursmoment: Barn och behandling, Barn och media, Barnomsorg i Sverige, Barn ungdom och kultur, Lekteori och lekanalys, Socialisation och könsroller.
På forskarutbildningen ges kurserna Barn och behandling, Barn, ungdom och kultur samt Barn och kultur.
Institutionen för Litteraturvetenskap och Idéhistoriahttp://www.littvet.su.se/
Maria Nikolajeva, professor: 1. Gender Construction in the First-Person Narratives for Children, inom projektet Barnlitteraturen och berättandet, litteraturvetenskapliga inst, Stockholm (bok, artiklar) 2.The Aesthetic Approaches to Childrens Literature: An Introduction (bok) 3. The role of literature in the reading experience of young children, (bokkapitel) 4. Oxford Encyclopedia of Childrens Literature (redaktör).
Svenska Barnboksinstitutet
Svenska Barnboksinstitutet
SBI har sedan starten haft ett forskningsfrämjande uppdrag, en inriktning som stärkts i och med associeringen till Kungl. biblioteket och överflyttningen från Kulturdepartementet till Utbildningsdepartementets forskningsenhet. Stockholms universitet, där landets enda barnlitteraturprofessur finns, är en av stiftarna och ett aktivt samarbete upprätthålls även med landets övriga barnlitteraturforskare.
SBI ordnar regelbundna forskarmöten och konferenser, ibland även internationella. Numera rymmer SBI:s chefstjänst (innehas av docent Sonja Svensson) 25 % forskning, inklusive redigering av institutets vetenskapliga skriftserie. Informationssekreteraren (fil dr Eva Nordlinder) är även redaktör för SBI:s populärvetenskapliga tidskrift Barnboken
Uppsala Universitet
Institutionen för Kulturantropologi & Etnologi
Kulturantropologi och etnologi är kulturvetenskaper med fokus på människors levnadsförhållanden ur kulturella, sociala och historiska perspektiv. Forskningen söker svar på hur människan formar och formas av sin kultur och de samhällsförhållanden hon lever i.Kulturantropologi är det jämförande studiet av människan som kultur- och samhällsvarelse i globalt perspektiv. Tyngdpunkten ligger i studiet av samtida utomeuropeiska samhällen. De samhällen som kulturantropologerna studerar är i första hand icke-industriella småskaliga samhällen. Den ger kunskap om variationerna i de olika kulturer och samhällsformer som människor skapat, och vill genom det jämförande studiet också bidra till att belysa företeelser i vår egen kultur. Etnologin syftar till att ge insikt i människors levnadsförhållanden. Individer och grupper studeras i kulturella, sociala och historiska perspektiv. Ämnet omfattar studiet av materiella förhållanden, sociala relationer, föreställningar och tankemönster nu och i det förflutna, liksom studiet av etnologisk kunskapsproduktion (metoder, teorier) nu och tidigare. Viktiga metoder är fältarbete, innefattande bl a intervjuer, observationer, bildåtergivning och textanalys.
Örebro Universitet
Musikhögskolan
Vid "Avdelningen för Musikpedagogik och Konstnärligt utvecklingsarbete" bedrivs forskning samt pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete. Här organiseras och leds C- och D-kurser i musikpedagogik, vilka leder till kandidat- respektive magisterexamen, och forskarutbildning i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning vilken leder till doktorsexamen.
Avdelningens inriktning och verksamhetsområde:
- Bedriva musikpedagogisk forskning
- Befrämja pedagogisk, didaktisk och metodisk utveckling inom musikundervisningen
- Befrämja vetenskapsteoretisk kunskap och utveckling inom musikpedagogiken
- Bedriva konstnärligt och musikvetenskapligt utvecklingsarbete med pedagogisk inriktning
